Denna sammanställning har hämtats ur boken "DJURHAMN – örlogshamn under Vasatid" som skrivits och sammanställts av Katarina Schoerner Carr inom ramen för projektet Vasakungarnas Djurhamn.

  Boken finansierades av Värmdö kommun som gav ut den som årsskrift 2008.

  Jag har delat in alla händelser i olika tidsepoker för att göra tydligt vad som har hänt under Stormaktstiden och vad som hänt dessförinnan.

August Boj

ordförande KULTURARV DJURHAMN

Förhistorien:

  12.000 år före Kristus till 1050 efter Kristus

Äldre medeltiden: 1050 - 1250

  Under denna tid börjar handels koggar använda Djurhamn för att invänta lämpligt väder  och förliga vindar. Djurhamn utvecklas till en maritim mötesplats.

Folkungatiden: 1250 - 1389

  Magnus Ladulås som levde åren från omkring 1240 till 1290 ”skänkte” under sin tid  Stockholms mellan-skärgård ”från Sandhamn till Stockholm” till S:t Klara Kloster.

Kalmarunionen: 1389 - 1520

1452

  Försöker danska trupper inta Stockholm men efter en kort strid i Vindö strömmar ger danskarna upp. Djurhamn utgör från nu fram till 1719 uthamn för Svenska flottan.

Äldre vasatiden: 1521 - 1611

1502
  Ligger den danske kungen Kristian den I med hela den danska flottan i Djurhamn.

1516
  Ligger Sten Sture den yngre med tre av sina skepp i Djurhamn.

1518
  Den danske kungen Kristian den II samlas den danska flottan i Djurhamn. Efter en  belägring av Stockholm och ett svidande underlag i slaget vid Brännkyrka återsamlas  den danska flottan i Djurhamn och återvänder till Danmark.  

1525.
  Ett av de skepp som Gustav Vasa köpt på kredit från Lybeck förliser i  Nämdöfjärden i närheten av Djurhamn. 

1536
  Gustav Vasa skriver till sin amiral att han ska se till att den utspridda flottan  samlas i Djurhamn för inspektion och fördelning. 

1538 
  En fogde kommer till Djurö och antecknar att där finns två skattehemman.  Bönderna heter Jöns och Olof och de ska betala skatt i form av smör och ved.

1543
  Gustav Vasa skriver från Gripsholm den 24 mars till sin fogde Botvid Larsson (Anckar) att denne ska se till att sända livsmedel till Kalmars undsättning. Det brådskar  varför kungen föreslår att de skepp som ligger ute vid Djurhamn ska lastas med  förnödenheter och segla iväg med det snaraste. 

1552
  I september skriver Gustav Vasa ett donationsbrev på ett hemman på Djurö till sin  ”trotjänare” Hans Dijtmarsk. 

1552
  Två bönder vid namn Jöns och Jakob bor på Djurö. 

1556
  I ett brev från Gustav Vasa i augusti detta år nämns att krigsfolk från Närke ska  föras från Nyköping till Djurhamn. 

1572
  Jakob Bagge har övertagit förläningen på kronogården på Djurö som därefter  benämns frälsehemman. Jakobs son Johan Bagge blir senare ägare till Siggesta på  Värmdö. Djurö frälsehemman lyder sedan under Siggesta till ända in på 1700-talet. 

  Bonden som brukar gården får betala sin skatt till Siggesta och familjen Bagge istället   för till Kronan. 

1578
  Detta år blir Lasse och Jakob skattelagda och ålagda att betala sin skatt med  strömming, smör, ägg, ved dagsverken och pengar. 

1582
  Djuröbonden Lasse Hansson råkar ut för ett inbrott och blir bestulen på ett  halvpund smör. 

1590
  I fogdelängden detta år antecknas ”Mårten i Djurhamn”. 

1593
  Hertig Karl förordnar skattelättnader för de styrmän som bor i Djurhamn.

1599
  I fogderäkenskapen detta år antecknas ”Clas Jonsson i Djurhamn”. På Stockholms  skeppsgård, skeppsvarvet inne i staden, byggs Rikswasa. Det är ett stort örlogsskepp  med tre master, tretton segel och fyra ankare. 

1606
  I slutet av augusti besöker Karl IX den vid Djurhamn liggande örlogsflottan. Han  stannar några dagar och delar ut lön till krigsfolket. I början av september lämnar hela  flottan Djurhamn och seglar till Sandhamn. I november kommer ett skepp seglande till  Djurhamn från Vaxholm. Skeppets ägare finns inte ombord utan anländer till Djurhamn senare tillsammans med en skärgårdsbonde. Skepparen är på jakt efter sitt nya skepp.  Men det har redan seglat iväg från Djurhamn. 

1608
  I juni seglar fem skepp till Djurhamn för att där invänta vidare order från Kungen.  De fem skeppen heter Hägern, Blå Falken, Unionen, Korpen och Lybske Falken. 1609 I juni reser Karl den IX till Djurhamn. Några dagar senare reser greve Jochim  Frederick och greve von Mansfeltdt därifrån. 

1610
  I juni ligger 15 skepp i Djurhamn. Det är amiralsskeppet Tre Kronor, Concordia  och Svarte Hunden, och de övriga skeppen Hannibal, Röda Lejonet och Merkurius, Röde  Hanen, Mjölkpigan och Mermannen, Hollandsfalken, Rosen och Jägaren, Kåteren,  Näktergal och Mikael ängel. 

Stormaktstiden: 1611 - 1721

1612

  Kalmarkriget rasar. I augusti ligger den svenska örlogsflottan i Djurhamn under  befäl av Göran Gyllenstierna. Även den danska flottan är på plats och en eldstrid  utbryter. Svenskarna skickar iväg en brännare, en uttjänt båt som sätts i brand, mot  fiendeflottan. Skeppskanoner förs iland på en holme och fienden beskjuts. Elden  besvaras och Gyllenstierna drar sig snart tillbaks till Vaxholm.  

  Den 4 september lättar den danska flottan ankar. Dagen därpå varpar man sig igenom  Vindöström, den 6:e och 7:e ligger skeppen stilla till ankars vid Djurhamn-Berghamn,  den 8:e kommer en svensk roddflottilj från Vaxholm och går till attack mot danskarna.  

  Någon framgång blir det dock inte för svenskarna och den 10 september kan den danska  flottan segla bort från området. Danska trupper bränner byar efter sig. Stavsnäs och  Djurö sargas svårt av fienden. I oktober kommer Gustav II Adolf till Djurhamn.

1613
  I juli befinner sig Gustav II Adolf i Djurhamn för att påskynda krigsfolkets  överförande till Livland.

1616

  En ny segelled upptäcks norr om Vindö. Bonden som utstakat leden, Jöns Olofsson  i Sollenkroka, får skattebefrielse av kungen. Det kommer dock dröja innan denna led  kommer till flitig användning, trots att den innebär att man slipper den besvärliga  passagen vid Vindö strömmar. 

1617
  Kungen befarar ett polskt anfall mot Sverige. Flottan samlas i slutet av juni i  Djurhamn under riksamiral Göran Gyllenstiernas befäl. Chef över truppstyrkorna är Nils  Stiernsköld. Flottan, som består av 12 skepp och 15 lodjor (mindre båtar som både  kunde föra segel och framföras med åror) seglar den 5 juni från Djurhamn med kurs mot  Rigabukten.

1618
  Skattefogden antecknar tre hemman på Djurö. Där bor skattebönderna Mats och  Per samt frälsebonden Nils. 

1619
  I slutet av juli befinner sig Gustav II Adolf i Djurhamn. Han skriver ett memorial till  rådet. 

1621
  Mats och Per bor nu på skattegårdarna. De betalar sin skatt till staten. Det är  strömming och torsk, smör och ved, dagsverken och pengar. 

1623
  I juni är kungen i Djurhamn. En svår pestepidemi rasar i Stockholm och de som  har möjlighet flyr från den smittade staden. Ryktet om en polsk invasion florerar. I juni  förläggs en skyddseskader i Djurhamn med anledning av hotet från Polen. I denna styrka  ingår det stora örlogsskeppet Rikswasa. I mitten av september är kungen åter i Djurhamn.

  Rikswasa ligger för ankar i Djurhamn tillsammans med några andra fartyg.  En eldsvåda utbryter och en kruttunna i aktern exploderar. Det brinnande fartyget  flyttas till grundare vatten. Rikswasa går inte att rädda utan sjunker till 24 meters djup.  Platsen har sedan dess kallats ”Brännskäret”. 

1624
  I krigsfolkets läger i Djurhamn kan soldaterna köpa öl av två hustrur från  Stockholm. En knekt från Hälsingland stannar över natten hos ”hustru Karin”.  Krigsfolket i lägret reagerar mot detta och avbryter relationen. Knekten ”sätts i järn” och  hustru Karin ställs senare inför rätta av sin man, anklagad för hor. Händelsen tas upp i  rådhusrätten i Stockholm. 

1626
  I juni befinner sig Gustav II Adolf i Djurhamn tillsammans med sin halvbror,  riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm. Kungen skriver ett memorial till rådet. Den 22  juni seglar kungen med örlogsflottan från Djurhamn mot kriget i Preussen. Flottan  består av 14.000 man på ett 40-tal fartyg – 7 stora, 20 medel-stora skepp samt 5 småfartyg jämte galejor, strussar och hyrda fraktskepp.

  Hemma i Djuröskärgården  bärgar kaptenen Nils Engelsman 6 kanoner från Rikswasa. Han skriver ett brev till  kungen och vill ha ut sin bärgarlön. 

1628
  En ny skatt, boskapsskatten, har införts och fogden räknar nu böndernas  kreatursbestånd. I frälsebondens Nils fähus finns 1 sto, 1 föl, 4 kor, en kviga, 7 gamla får  och 1 svin. 

1629
  Ett skepp från Finland med last av tjära kommer till Djurhamn.

1630-talet
  Lantmätaren Sven Månsson får uppdraget att rita en karta över Djurö.  Kartan ingår som en del i ett riksomfattande kartritningsprojekt för att fastställa gränser  mellan gårdar och byar. Månsson ritar in tre gårdar med sina gränser, han ritar två  kummel och han ritar två begravningsplatser. Detta är den äldsta kända avbildningen av  Djurö. 

1633
  Under sommaren ligger den svenska örlogsflottan vid Djurhamn.

1636
  Under sommaren ligger den svenska örlogsflottan vid Djurhamn.

1637
  Skattefogden besöker de tre Djuröbönderna och förtecknar deras djur. Nu finns på  ön 6 dragdjur 23 nötkreatur, 35 får, och 1 gris. Bönderna heter Erik P. Erik E. Och Nils.  Dessutom finns två båtsmän Clas och Hans M. 

1659
  I slutet av augusti får rådmannen i Stockholm, Joseph Månsson, tillstånd att driva  krogrörelse i Djurhamn. Han får även tillstånd att bygga ett kapell, ”för sjöfarare och  öbor”.  Han köper också tre hemman som finns på Djurö. 

1661
  Johan och två andra personer finns mantalsskrivna på Djurö Krog.

1663
  I mantalslängden antecknas detta år två gårdar som ödegårdar.

1683
Bygget av Djurhamns kapell slutförs av Joseph Månssons son Erich furugren. En  annexförsamling till Värmdö bildas bestående av Djurö, Vindö, Eknö, Harö, Stavsnäs, Höl  och Barnvik – 12 hemman, 1 torp 1 krog – ca 100 personer. Samma år förläggs en  ”uppsyningsman” i Stora sjötullens tjänst till Djurö. Hans namn är Claes Lukasson.

1696
  Karl XI utfärdar ett donationsbrev på 24 tunnor spannmål till Djurhamnkaplanens  underhåll. 

1698
  Krögaren Anders Palm låter döpa sin son Johan i Djurö kapell.

1700
  En kyrkklocka skänks till kyrkan. Givaren är några skepp som ligger i hamnen.

1719
  Vid två tillfällen under sommaren, den 14 juli och den 16 augusti sveper ryssarna  in i skärgården med sina skepp. Allt på Djurö utom kyrkan och troligen krogen bränns.

  Befolkningen flyr för sina liv och förlorar både hus, boskap och ägodelar. Hjälpen från  kungen blir 8 års skattefrihet.